Santa Monica Beach.
Idag åkte jag, Joanna och Svedja till Santa Monica Beach, det är hur långt som helst, tar typ en halvtimme om det inte är trafik (hem tog det typ en timme). Vi badade och solade, jag blev neddragen av vågorna (ännu en anledning till att vara rädd för vatten) och fick en kallsup, och jag har fortfarande vatten i örat. Vi hade riktigt trevligt, när Svedja gick en sväng pratade jag och Joanna massor, jag går bra ihop med henne, det känns toppen. Hon sa "I'm so glad I met you!", och vi kan skämta på roliga sätt liksom. Precis som jag. Det känns jättebra.
Jag fick allergiska utslag och sand på riktigt obekväma ställen (men jag brände mig inte!) och vi var där tills typ halv fem när Joanna behövde gå. Jag och Svedja gick upp till piren och strosade runt tills jag kände att jag ville hem och äta. Vill inte äta ute varje dag liksom. Så jag gick omkring och letade efter en busshållplats, hade sjukt ont i fötterna för mina hälar tappar typ hud :S Gör asont. Sen hittade jag en busshållplats uppe på Santa Monica Blvd, och frågade en kille om vilken buss jag skulle ta. Det slutade med att vi hade sällskap nästan hela vägen tillbaka till UCLA och Westwood. Riktigt trevlig kille, Gabriel hette han. Vi ska höras igen.
Nu är jag hemma och efter en dushc luktar mitt hår tuggummi igen och sanden är förhoppningsvis borta. Det märker vi om det börjar skava. Jag har fortfarande inte hittat några handdukar, så jag använder kläder som ändå ska tvättas till att torka hår och kropp med så länge. Känner mig som den fattigaste jävla studenten i världen men sanningen är ju att jag har pengar, men ingen affär att gå till! Det suger.
Imorgon ska jag, J och S åka till Hollywood och strosa på Walk of Fame och Sunset Blvd. Det kommer bli riktigt mysigt, men jag har ont i fötterna så jag undrar vilka skor man ska ta.. Har fan inga! Dags att köpa... Sen på lördag ska jag faktiskt hyra en cab med Natalia och hennes vän (dom är från Ryssland) och vi ska åka runt i LA, Hollywood, Beverly Hills och Malibu. Det är ganska svårt att ta sig runt med buss här, det tar lång tid, det är dåliga kommunikationer och dåliga vägar och hållplatser så du kommer inte överallt dit du skulle vilja komma. Så det ska bli jättekul!! Jag gillar Natalia, hon är så himla skön och rolig. Jättekul att umgås med henne.
Sen på söndag är planerna att jag, J och S ska åka och bara i Malibu. Om vi kommer dit. Vi får se hur det blir. Joanna flyttar hur som helst till mitt hus på lördag. Det blev så att hon hamnade här med killarna (schh! säg inget till hennes pojkvän!!). Så hon ska bo i mitt hus och det känns mycket bättre för nu kan jag i alla fall få tag på henne, vi kan chilla vid poolen och ta sällskap till och från skolan. Det är toppen.
Jag bjuder på lite bilder från dagen! Och pappa! Det blir inte billigare för er att messa om jag köper kontantkort här. Det blir dyrare. Om ni messar nu kostar det som ett svenskt sms, om ni messar till min kontantkortstelefon, kostar det som ett sms till USA. Så messa tills fingrarna blöder! (Fast hur jag än gör är det dyrt för mig att messa så ni kanske inte får svar!)
Made up my mind.
Once I've decided there's no turning back, it's for my own good. You've really captured my heart and made me believe in love again. I thought, that everyone had turned against me, and I thought, that noone, could make me feel alive or lucky again. And when I thought the world was never gonna show me happiness again, there you where. And you showed me the way to Smiling. I wanna thank you for that and for so many other things. Cause it wasn't all just wasted time, it was some of the most happiest moments of my life.
Thank you.
Jävla internet.
Vill bara säga tack Joachim. För att du inte säger som alla andra. Det värmer och det behövde jag nu när det mesta känns ganska hopplöst. Jag hoppas vi pratar igen snart. Take care. Sunny California says Hello.
Bio
Vi såg The Happening idag, sjukt äcklig. Jag ville dö. Alla hatade den, jag tyckte den var rätt bra ändå, men för läskig för min smak, eftersom jag bor ensam och så.
Btw ska Joanna flytta ifrån sin värdfamilj på söndag upp hit till Kelton Avenue. Det var en avbokning och hon har det jättedåligt i sin familj, får ingen mat eller någonting. Så hon ska flytta till en lägenhet antingen i mitt hus eller i ett annat hus längre upp på gatan. Tycker det är skitbra, då kommer hon ha internet så vi kan kommunicera, och så kan vi ses oftare. Eftersom hon bor i Santa Monica nu är det liksom ett problem.
Men vi går bra ihop hon och jag. Så det känns bra. Känns bättre nu.
Nu ska jag laga middag, vad tror ni att det blir? Pasta såklart. Shit, jag känner hur jag bara växer, är så jävla onyttig. Mackor med nutella till frukost, feta maträtter till lunch, popcorn med smör till bion, kaffe på Starbucks och pasta med burksås till middag. Jag är så hälsosam!! Jag är stolt.
Hoppas det går någon bra på TV. Min rumskamrat sitter som vanligt i sitt rum och skriker på portugisiska. Jag fattar inte, är hon rädd för att folk inte ska höra? Snackar dom så jävla högt i Brasilien? Det är otroligt enerverande, jag hör henne ut i korridoren när jag kommer hem. Sjuuuukt jobbigt. Vem fan pratar hon med HELA tiden? Och pratar dom genom Skype? Jag blir typ sjukt stressad, för det första är det är hetsigt språk, för det andra skriker hon, för det tredje låter det som att hon skäller ut någon, konstant. Gaaaah! Kan det bli den 4 juli så hon kan åka hem? Jag blir tokig.
Well, so long.
Kunde inte sagt det bättre själv.
God morgon allesammans. I natt har jag faktiskt lyckas sova ganska ordentligt, vaknade bara en gång av att jag höll på att ramla ur sängen, haha. Vaknade dock innan klockan ringde igen men det är bara skönt då har jag tid på mig.
På morgonkvisten brukar jag alltid gå in och försöka prata med er hemifrån, eftersom det är den enda tidpunkten ni är vakna. Jag äter mackor med nutella och jag skojar inte när jag säger att jag redan gått upp i vikt, grattis Erik, nu blir du väl överlycklig! (Varför går man så lätt upp i vikt och så svårt ner? Går upp på typ två dagr, går ner på typ en månad!) Bara en tankeställare.
Fler tankar finns det, jag ska inte ljuga, både morgon och kväll. Särskilt denna morgon. Men tankarna brukar försvinna när jag kommer ut och träffar klasskamraterna på skolan. Idag ska hela skolan gå och se The Happening, ska bli riktigt trevligt. Nej, nu ska jag göra mig i ordning för att kila iväg och träffa ryssen, fransyskan, skåningen och tysken. Vilken skön blandning vi är.
Jag har bara en sak att säga;
Kunde inte sagt det bättre själv.
Over and out.
These shoes are NOT made for walking!
Hur som helst, idag mötte jag Christoffer vid skolan och vi gick och hämtade böcker. Sedan bar det av mot klassen. De flesta i min klass är riktigt trevliga, det finns någon sisådär jobbig. Och jag har den mest utseendefixerade människan EVER i min klass, hon kollar sig själv i spegeln KONSTANT! Och då skojar jag inte ens. Hon är helt otroligt, verkligen precis som i såna filmer, där bimbosarna kollar sig i spegeln hela tiden, hela hela tiden! Sånt som aldrig händer i verkligheten. Dessutom är hon helt blåst. Det är helt sjukt.
Vi hade en trevlig lektion i alla fall, förutom den jävla hemläxan, jag hatar glosor, det värsta jag vet. Men det måste göras. Min lärare sa "ägna INTE mer än tio minuter åt läxorna, om ni ska till stranden, ägna typ en" haha. Han e skön.
Efter skolan gick jag, Joanna och Svedja och åt lunch. Riktigt gott var det, så jävla mätta blev vi också. Därefter gick vi och hämtade vårt Student ID, vilket gör att vi får massa förmåner. Sen snackade vi lite med Lily och Javier om weekendresorna, och bestämde oss för att åka med skolan till San Fransisco, kommer bli skoj. Dessutom ska vi tre hyra en bil (eller låna Javiers) och åka till Grand Canyon och rida längs berget. Kommer bli superhäftigt och jättemysigt.
Medan Joanna bestämde sig för att leta upp fakta och priser inför denna resa, gick jag och Svedja och såg Sex and the City. Den var sjukt bra, of course. Haha! Jag grät till och med. Den var lite överdriven ibland, och lite för mycket "akut"-skämt om ni förstår vad jag menar. Men over all var den riktigt bra.
Vägen hem uppför Levering Avenue och Midvale Avenue är den värsta, sjukaste uppförsbacken. Särskilt med blödande skavsår. Fy fan. Men jag klarade det, once again. Förresten har jag varit på Victorias Secret idag och shoppat lite, det var typ 50-75% off på allt. Men jag köpte typ bara en liten parfym och ett läppglans. Pallade inte, var så stressad, ska dit imorgon istället.
Och btw så har min väska gått sönder nu, så jag ar en anledning att köpa en ny. Enda problemet är att det typ finns NOLL affärer i Westwood, det är typ Victorias Secret, någon dyr jävla modeaffär som heter Bebe och den där, vad heter den? Underground nånting? Sen är det bara caféer och glassbarer. Så man måste typ upp till Hollywood eller in till LA om man ska ha något. Jag ska på upptäcktsfärd någon dag, men tänker dra med mig Joanna, vill inte gå vilse själv, haha!
Det är dags för middag men jag orkar inte göra något åt det riktigt än. Det kommer bli pasta, igen. Det är för fan allt jag äter. Jag orkar inte köpa tusen ingredienser till en jävla maträtt, verkar så jävla onödigt.
Och dagens roligaste var förresten när jag satte igång brandlarmet klockan halv åtta i morse, HAHAHA! Jag skulle göra frukost så börjar det pipa. Jag titta förskräckt och vet inte vad jag ska göra. Sen tystnar den och jag andas ut. Men bara för två sekunder, för den börjar den pipa ännu högre! Haha! Jag rymde ut ur lägenheten innan min rumskamrat hann komma ut. Sen bad jag om ursäkt när jag såg henne i skolan.
Jaja, ha det så bra allesammans, jag ska kolla TV. Uppdatera mig om hur Sverige-Ryssland gick!
Sömn!
Idag ska jag träffa Christoffer vid skolan klockan nio och vi måste lämna $40 för att få låna böcker, sen ska vi sitta och chilla tills lektionerna börjar klockan 10. Hela den här veckan kommer vi börja klockn tio och sluta kvart över ett. Nästa vecka delas alla upp i förmiddag och eftermiddag där förmiddag börjar 8:30 och slutar 11:45 och eftermiddag börjar 2:15 och slutar 5:30. Jag valde i första hand morgonpasset så jag hinner göra saker på dagarna, och det är eleverna som är bäst och har bäst närvaro den här vekcna som får välja först. (Nu i efterhand var det på ett sätt ganska dumt eftersom enda tiderna jag kan prata med alla vänner i Sverige är på morgonen) Men skitsamma, morgonen bir nog bäst ändå, hinner jag sola, bada, åka omkring. Det är svårar när man har lektion precis i mitten av allting.
I natt drömde jag förresten om både C, M, Erik, Andreas och Robin. (Fast det var inte Robin, men nästan haha). Det var som det brukar vara och v åkte omkring i bilen hela tiden, och åt mat såklart. Mys. Vi var prcis på väg till regementet när jag vaknade vid tio i sju, och då bestämde jag mig för att avbryta drömmen innan det möjligen blev för jobbigt. Bra beslut.
Nu sitter jag och käkar frukost, mackor med nutella och yoghurt. Haha, jag kommer bli sån tjockis, äter för fan hela tiden och när man blir bjuden på mat, är det typ pizza och hamburgare och VAD MAN ÄN ÄTER, har man majonäs på. Haha, jaja, Erik säger ju att jag behöver gå upp ett par kilo, vi får väl se, borde vägt mig innan jag åkte hemifrån, för att se utvecklingen när jag kommer hem, haha!
(Dock blir det nog inte så mycket mackor med nutella, vi har ingen brödrost och det är bara äckligt med orostat bröd. Någon som vet något annat sätt att få bröd typ rostat? I stekpanna eller whatever? JAG BEHÖVER TIPS!)
Ta hand om er nu!
Orientation
Idag på orientation fick jag träffa mina klasskamrater och så. Vi är ganska många, men vi ska delas upp i mycket mindre grupper eftersom vi läser olika nivåer och olika kurser. Vi har flest turkar i klassen, dom är också jobbigast. Skriker och gormar på turkiska och är bara allmänt omogna och jobbiga. Som om dom går i sjuan liksom. Väx upp. Är glad att jag inte kommer få någon av dom i min klass.
Har en ny vän från Frankrike, som ska lära mig franska, haha, men jag lär inte se så mycket av henne heller eftersom hon går GE och jag går VE. Men vi har i alla fall raster samtidigt.
Min nya bästa vän heter btw *trumvirvel* Christoffer! (dramatiskt dam dam dam) Och han kommer från *trumvirvel* Skåne! (dramatiskt dam dam dam). Haha hur mycket ska jag behöva ta? Jag orkar inte lyssna på hans skånska den månaden han är här. Men vi kommer nog inte prata så mycket, vet inte vilken klass han hamnar i men vet att han går VE som jag. Det kändes faktiskt konstigt att prata på svenska trots att jag bara varit här i två dagar. Men det kan vara skönt ibland att komma ihåg att man kan, haha!
Vi gjorde hur som helst placement tests idag och träffade alla lärarna. Han som är huvudansvarig heter Andy och är hur skön som helst, det är även allt-i-allo killen som jag glömt var han heter. Dom skämtar till allting och är allmänt glada. Jag blir asglad när jag ser dom. Sen självklart fick vi tillbaka resultaten på testen i slutet av orientation för att få reda på vilken klass vi hamnat i. Det var inte med flying colors jag klarade det men jag kom i VE advanced, som vanligt. (Det finns fyra eller fem olika nivåer. Advanced är såklart den högsta) Det sätter ju högre press på en, men det är rättvist i alla fall. Jag skulle inte trivas i en lägre grupp.
Nu ska jag kila upp till poolen på taket och läsa. Bye for now.
Love it.
Jag börjar mer och mer fastna för Kalifornien. Jag har inte varit utanför Westwood än, för jag vet inte hur långt jag vågar åka utan att veta var jag är, men Westwood är en mysig stadsdel. Jag älskar det.
Fast idag har varit en jobbig dag. Efter orientation skulle jag gå och köpa handdukar, så jag får riktningar till en affär i Santa Monica, jag går dit, eftersom det bara är fyra kvarter. (Fyra kvarter är låååååångt här!) Så jag hamnar i Santa Monica där dom i helvete heller har handdukar, inte en enda amerikan vet heller var man kan köpa handdukar förutom att fortsätta åt helvete bortåt. Jag vägrar, så jag börjar knata hemåt uppför Westwood Boulevard igen. Bestämmer mig för att gå till Ralphs och köpa lite mat, på vägen dit letar jag efter affärer som har handdukar, inte en jävel i sikte. Hittar dock Victoria's Secret, wow, jag vill ha allt. Ska köpa parfym och grejer där när jag känner att jag blivit mer hemma. Sen fortsätter jag mot Ralphs och handlar, har fått nog av handduksletandet så jag köper några kökshanddukar att använda som ansiktshanddukar. Det får duga.
Det dummaste valet jag gjort var att bestämma mig för att gå hem i det vackra vädret. "Det vackra vädret" tar död på mig när jag faktiskt märker att från hjärtat av Westwood, där skolan och allt ligger, upp till North Village Westwood, där jag bor, är det endast uppförsbacke. Det är uppförsbacke hela vägen hem! Jag kämpar på som ett djur och när jag kommer upp till Kelton Avenue, där jag bor, märker jag att en häl och en trampdyna bara blöder av skavsår. Jag lyckas ta mig hem, sparkar av mig skorna, och förbannar mig själv att jag kämpade till slutet. Fy fan
För att dämpa denna smärta ska jag nog gå upp till poolen på taket och läsa min bok. Vi hörs senare hörrni.
Måndag.
Jaja, sen gick jag ut för att äta frukost och när jag ätit klart min pytte-yoghurt möter jag Grace i köket. Hon är 29 och är från Brasilien, och kan inte prata engelska, jag fattar absolut ingenting. Tog mig cirka tio minuter att förklara att jag var från Sverige inte Schweiz. Både för att hon inte förstod vad jag sa, och för att jag inte förstod vad hon sa. Hur ska detta gå? Hon stannar till den 4e juli. Jag får väl kämpa på, haha, hon är trevlig i alla fall det kan jag inte neka till.
Nu sitter jag och väntar på att vi ska åka till skolan, får skjuts med Grace och hennes vän. Är lite nervös för att komma för sent. Men det ska nog gå bra, det är inte så långt med bil tror jag. Men jag ska hitta klassrummet också! Jaja, det löser sig. Nu ska jag gå och diska, innan vi drar! (JAG VILL HA EN BRÖDROST! Någon som vill skicka en??)
Trevliga amerikaner.
Glad blev jag även över att jag köpt hallon och vatten. Jag dör, vad gott det är. Jag kommer göra av med alla mina pengar på hallon och vatten haha. Kommer köpa det varje dag.
Jaja, jag ska lyssna på svensk musik och vänta på att min rumskompis kommer hem, förhoppningsvis idag, haha, jag vill ha hjälp till skolan imorgon!
(Vi har btw en gas-spis, som jag är livrädd för. Så jag har typ suttit och hungrat ihjäl i väntan på att Grace ska komma hem och hjälpa mig. Jag kan inte laga mat på en sån! Men jag tog mod till mig, satte på gasen och tände med en jävla tändare, så jag brände mig.. Självklart!)
Home sweet home?
Nu har jag anlänt till min lägenhet. Tog en taxi från hotellet och in mot LA, jag var inte så imponerad men när vi svängde av mot Westwood fick jag ett stort leende på läpparna. Allt är så vackert och fint här, så idylliskt som man vill ha det och förväntar sig. Det är grönt med palmer och vacker natur, pampiga hus med vita staket och välskötta trädgårdar samt ståtliga garage och uppfarter. Vårt lägenhetsområde är inte fullt så fint som dessa fantastiska hus, men bara på två minuters gångväg kan du gå och dregla och vara avundsjuk.
Min lägenhet är sjukt tråkig och har heltäckningsmatta överallt, som jag hatar. Den är grå. Väggarna är vita och tomma. I mitt rum finns två sängar, en bäddad (min), två skrivbord med stolar och en skrivbordslampa, en walk-in-closet, sjukt stor, och ett badrum med dusch och en enorm spegel. Jag hatar badrum utan hyllor, men jag får väl stå ut. Hur som helst är det sjukt tråkigt. Vi har också ett enormt vardagsrum som innehåller, håll i er nu, en soffa. Hahaha, det är så jäääääävla tomt! Det står en jävla soffa längs väggen! Inte ens ett bord eller någonting! Det är helt själva sjukt, dricker dom inte kaffe framför TV:n i USA? Vi har en TV också, den minsta TV:n jag sett. Den är åtminstone liten om du sitter på andra sidan rummet i soffan. Haha hur fan har dom tänkt egentligen? Jag vill köpa möbler! Haha.
Jag har inte träffat min rumskamrat än men hon heter Grace och går också på Kaplan. Har fått telefonnumret till killarnas lägenhet, dom går också på Kaplan, haha jätteroligt, han som hjälpte mig in tog typ för givet att jag ville ha killarnas nummer. Jaja, det är säkert bra att ha. Vi har i alla fall en telefon med eget nummer om någon vill ringa. Sen har vi fria samtal inom hela Los Angeles, om vi vill ringa skolan, beställa pizza, ringa kompisar etc. Ganska nice.
Nu ska jag gå och utforska... Uhm.. Någonting.. Haha, finns inte så mycket att göra i min lägenhet direkt. Kanske ska köpa mat? Eller dricka, är uttorkad som ett as. Vi får se, bye!
Frukost.
Jag ska äta upp min frukost, sen ska jag kila ner och checka ut och ta en taxi till Westwood och min lägenhet. Ha det bäst.
Vaknar.
Har inte sovit så gott, har vaknat typ femtio gånger av ingenting. Jo två gånger av TV från grannarna klockan 5 på morgonen. Hur som helst så vaknade jag vid åtta och orkade inte ens anstränga mig att somna om. Skulle vilja gå ut och gå lite men jag kommer inte in i mitt hotellrum igen eftersom dom bara drog igår. Ja ja, jag kollar på Sleepless in Seattle på TV istället.
Jag har unnat mig att beställa frukost för 14$ men den kommer inte förrän kvart i elva och jag är sjukt hungrig, så vet inte riktigt vad jag ska göra. Sitter bara och är hungrig och har ont i axeln, en muskel vägrar samarbeta efter att ha burit datorväskan och typ sprungit med den. Jag funderar på att få ner till receptionen och fråga vad som händer med mitt kort, och fråga varför i helvete jag har fått betala 200 kronor mer än vad jag skulle, men vet inte om jag orkar tjafsa.
Jag sitter här istället och hoppas på att solen håller i sig, för idag flyttar jag till lägenheten. Weeii!
Resan till Los Angeles.
14/6/08 12:23 Svensk tid.
I skrivande stund sitter jag på planet till USA. Planet lyfte tre timmar för sent och jag är sjukt nervös för att missa mitt connection flight från New York till L.A. Jag ska be min nya amerikanska vän att hjälpa mig igenom Newark Airport så jag hinner med planet som jag borde ha 45 minuter på mig att hitta. Planet är hur som helst sjukt lyxigt. Alla har varsin filt, kudde och hörlurar, och egen TV i ryggstödet framför. På denna TV kan man spela ca 20 olika spel, välja mellan ca 20 olika filmer och ca 20 olika serier att titta på. Dessutom finns det massa olika musik man kan lyssna på (vilket inte verkar fungera för tillfället men det gör mig ingenting.) Sen finns det även 110 volts uttag för datorn! Så jag behöver inte gå på batteritiden som bara är två timmar! Snacka om glad jag blev, fast borde tagit med mig någon film eller serie. Det är hur som helst sjuuukt lyxigt. Det enda som stör mig är att det är sjukt lite plats. Jag sitter vid fönstret och får nära på klaustrofobi, kommer inte ut ens om jag skulle vilja. Har typ två centimeter till godo mellan knäna och stolen framför. Dessutom fäller ju alla ner stolsryggarna, så man kan inte använda bordet för det blir ungefär två decimeter i höjd eftersom ryggstödet går ner så himla långt. Det är sjukt jobbigt, jag hatar människor. Orka vara jobbiga och egoistiska, hatar svenskar, alltid så otrevliga. Inte så att man kan be dom att ta upp ryggstödet för de fem minuterna man ska äta eller skriva något. Nej fy, inte min grej det där.
Men jag får sitta här och vara nöjd med min dator, och tv:n som just nu är alldeles för nära för att kunna använda, jag kommer få ont i huvudet. Jag vet, man hittar alltid något att klaga på. Men jag är bakis, så låt mig.
Jag hoppas ni har det bra där hemma, nu börjar det lukta mat och jag hoppas det är det för jag är sjukt hungrig, hur ska jag klara mig åtta timmar med endast en liten äcklig flygplanslunch?! Jag äter ju varannan timme! Borde tänkt på det och köpt mig typ tre sallader i taxfree:n eller något, haha.
Det var blandade känslor på Arlanda, men jag är inte nervös än. Det kändes lite jobbigt att säga hej då till föräldrarna och åka hela vägen över Atlanten och klara av allt helt själv med att hitta och fixa. Det är lite läskigt och det är ett test och jag ska erkänna att några tårar rullade nerför mina kinder. Men jag ska klara det här. Det kommer bli jättekul.
(Är btw lite rädd för att personen framför mig ska skada min dator, för hon guppar på sitt jäkla ryggstöd hela tiden!)
Jaja, nu pratar jag bara strunt. Jag ska gå nu, börjar må lite dåligt för nu öppnar dom jordnötterna. Nu slutade det officiellt att vara roligt.
15.06 Svensk tid
Nu har vi fått mat och jag har kollat på Fool's Gold, riktigt bra film faktiskt. Vi fick riktigt god mat också! Kyckling med pasta och marinarasås, en sallad som var större än själva måltiden, med en supergod dressing, bröd med smör och till efterrätt den nog godaste äppelpajen jag ätit i hela mitt liv. Helt fantastiskt, om jag ska flyga igen ska jag flyga med Continental. Allting är verkligen toppen jag har ingenting att klaga på. (Förutom utrymmet då. Var så jääääävla kissnödig men höll mig i typ en timme för jag pallade inte väcka den som sover bredvid mig, haha)
Nu har vi typ 4 timmar och 20 minuter kvar. Det är typ halvvägs. Det har väl gått rätt fort ändå men nu börjar jag ärligt talat bli uttråkad. Musiken fungerar fortfarande inte, så jag har på Vänner i bakgrunden, för att lyssna på någon annat är det febrila brummandet. Jag orkar inte leta upp Mp3n.
Jaja, jag ska sysselsätta mig med att spela Hjärter eller Harpan eller nått. See ya later.
18.03 Svensk tid.
Utanför flygplansfönstret ser jag snö på bergen när vi nu passerar Kanada. För första gången på hela flygningen är det klart väder. Jag tittar på Runaway Bride och väntar på att vi ska landa om lite drygt en och en halv timme. Jag är kissnödig igen, men jag vill fortfarande inte störa mina stackars flygplansgrannar. Fast jag måste nog göra det ändå snart, nu när alla vaknat.
Jag ska kila och kolla klart på filmen, och äta upp min choklad, är typ helt nojig för att dom ska stoppa mig för alla små saker när jag kommer fram :P Så bäst att äta upp den. Det kommer mackor nu också! Wonderful J
22.31 Svensk tid, 1.31 P.m. i LA.
Jag säger bara herregud. Som om det inte var nog att vi var två och en halv timme försenade från Arlanda, så när vi landade i New York tänkte jag att jag hade ändå lite mer än en timme på mig att hinna med mitt connection flight till L.A. Men vi stod stilla på marken i en halvtimme för att markpersonalen inte var beredda på att vi skulle komma. VAD FAN ÄR DET?! Jävla idioter. Jg fick panik, total panik. Dessutom landade vi vid fel terminal, så snacka om att jag var stressad. Jag kom av planet och sprang som en dåre mot immigration control, men där var det ju såklart sjutusen människor i kö. Jag och en annan tjej som också var sen lyckades få gå före, så jag tänkte att än är det inte kört. Sen kom jag till baggage-bandet. Självklart kommer inte min väska förrän med sista lasset så jag sätter mig ner på golvet och bara gråter av panik och utmattning. När min väska äntligen kommer, drar jag ner den från bandet och springer åt något håll jag faktiskt bara gissar på. Följer massa skyltar och kommer till slut till bandet där jag ska lämna in baggaget för att åka vidare. Han står med en handdator och klickar in allas flight-number, och till alla säger han "four thirty", och när jag kommer kollar han på mig, kollar på datorn, och kollar på mig igen och säger "uhm, you have like twenty minutes to get to your gate, you have to run." Jag springer, måste ta ett tåg till en annan terminal, går av tåget, springer och fastnar vid handbaggage-kontrollen. Får gå före i kön. 15:25 lokal tid skulle jag vara vid gaten, 15:21 kommer jag ut från kontrollen och springer genom hela jävla terminalen ända bort till jävla gate 74. Kom precis innan dom stängde dörrarna, och stapplade in i flygplanet utan att kunna andas, jag höll verkligen på att svimma. Dumpade min saker på sätet och gick och bad om vatten hos den söta killen i cabin-crew. Jag svepte typ fem glas vatten medan han sa "just breath", "you're fine honey, it's okay" och "i really like your necklace" hahaha! Jag blev lite glad :P
Nu sitter jag här på mitt jäkla plan som är långt ifrån lika lyxigt som det förra. Fem timmar nu till Los Angeles, och en dålig film på. Battriet på datorn räcker inte heller. Så jag får väl sysselsätta mig med en bok. Får inte sova, ska sova lokal tid så jag slipper Jet-lag och skit. N ska jag luta mig tillbaka och läsa min bok. Andas ut och ta det lugnt innan det är dags för att stiga av vid min slut-destination. California, here we come.
23.07 Svensk tid, 2.07 P.m. i L.A.
Haha måste bara berätta om det roliga landet jag befinner mig i, dock i luften just nu. På detta plan, som tar fem timmar, skulle vi endast få "Snack", alltså ingen måltid. Flygvärdinnan kommer förbi med värsta brickan och säger "chicken sandwich!" Haha det är för fan en kyckling hamburgare! På denna bricka finns även; en påse chips, en låda med sallad, ceasar-dressing, majonäs och en "double chocolate crunch". Haha, alltså herregud, det där var inget snack. Det var en hel middag för mig! Då slipper jag köpa middag själv då, haha.
01:02 Svensk tid, 4:05 P.m. i L.A.
Det är roligt att åka över USA såhär (inte). Det känns som att tiden knappt går framåt över huvud taget. Utanför fönstret flyter landskap förbi, det ser ut som om USA inte har någon civilisation över huvud taget. Vi har åkt över vad jag tror var Mississippi River eftersom den var helt sinnessjukt lång, åkte hur länge sen helt längs den. Sen åkte vi över landskap och grönska som såg ut som träd utan löv uppifrån, som om det var gröna berg med sprickor i. Svårt att förklara med det var häftigt. Nu åker vi över exakta kvadrater i olika färger. De är verkligen exakta, exakt lika stora, exakt jämna med varandra. Ibland är det exakta cirklar i den exakta kvadraten. Jag fattar inte riktigt hur det går till eller vad det är bra för? Det var lite häftigt i början, men nu känns det så jävla trist. Kan jag komma fram någon gång? Det här är så jäkla tråkigt... Suttit på ett jäkla flygplan sedan 09:30 svensk tid lördag morgon, så jaa, det blir ungefär 15 ½ timme. Med ungefär en timmes avbrott när jag sprang. Jag vill resa på mig nu. Det här är trist..
04.36 Svensk tid, 7.33 P.m. i L.A.
Att flyga in över Los Angeles var överväldigande. Det är enormt, typ hundra ggr Stockholm. Alla bostadsområden är uppdelade i samma kvadrater jag pratade om förut, eller andra former, men det är spikraka linjer. När vi kom närmare marken såg man byggnaderna på andra sätt än som små legobitar, det var häftigt. Jag log ett stort leende när jag såg en polisbil för första gången.
Väl av planet känner jag att jag bara inte orkar. Klockan är cirka 4.00 svensk tid, jag har varit vaken i snart 24 timmar i sträck. Jag hämtar mitt baggage, går ut i det tråkiga vädret, tar en jäkla svinkall buss till hotellet och checkar in. Dom pratar fruktansvärt fort här, som kaptenen på planet, jag tvivlar på att ens amerikanerna hörde vad han sa. När jag kommer upp till rummet fungerar inte det jävla nyckelkortet. Jag blir tokig alltså. Så jag står där och kämpar i typ fem minuter innan jag drar ut kortet och ger upp. Då bah PIP PIP PIP! Så låser dörren upp sig. Jävla skitgrej. Rummet är hur som helst enormt, två 120-sängar om inte större, och typ värsta ytan. Internet har jag också men självklart kostar det fast det stod att det ingick, jag blir tokig. Jaja, jag ska ta mig en jävla dusch, sen jag ska fanimej sova. Finns inte så mycket att se här vid Radisson LAX i alla fall. Btw så fungerar inte nyckelkortet, nu har vi provat tre stycken och det har fått komma upp hantverkare att kolla på det. Så jag antar att jag inte får duscha än på ett tag..
Men nu har ni hört om min resa. Hoppas allt är bra där hemma! Själv är jag framme, i