Suddenly 'goodbye' doesn't seem so bad.
Jag kommer aldrig glömma alla här, aldrig någonsin. Men jag har åtminstonde någonting att åka hem till.
I can't stand goodbyes...
Och Matt..... Han följde mig hem och hjälpte mig att städa undan. Sen sa jag att jag tänker inte säga hej då till honom. Jag tänker inte gråta, jag tänker inte säga hej då.. Men vi sa det ändå. Vi kramades hur länge som helst och sa tack för allting. Jag grät inte. Men när han gick iväg, stod jag i dörröppningen i flera minuter innan jag kunde förmå mig att stänga dörren. Sen bara bröt jag ihop och grät.
Och jag kan inte sluta gråta. Jag har ett jävla brev bredvid mig som jag inte ska öppna förrän på planet, öppnar jag det nu dör jag. Även fast det inte kommer bli så mycket lättare att läsa det imorgon. Jävla Matt. Jävla Los Angeles, jävla, jävla alla.
I hate goodbyes. And even if you tell me it's not goodbye, it's just 'see you later',
I know that most times, that never happen..
And one of the greatest joys has been having you as my friends.
Thank you.
The Grove
När vi kom hem spenderade vi kvällen tillsammans genom att laga middag och sen gå ner till Westwood och ta oss en kaffe på Starbucks (och lämna massa mat vi inte kan ha kvar). Och vi såg en Svarta Änkan, fy fan vad vidrig. Jaja, jättetrevlig kväll.
I morse var det sjukt svårt att ta sig ur sängen. Men jag var tvungen. Sprang till bussen och hade sjuk tur som hann och sen gick vi iväg med klassen och strosade omkring på campus och bara hade det trevligt. Tog en gruppbild och shoppade lite på en mini-marknad. Mys. Sen gick jag till skolan och bad om ett bättre certifikat än det jag fått innan, och sa hej då till alla klasskamrater och så. Och sen gick jag och fixade naglarna och fick pedikyr och sa hej då till alla mina favoriter där, framför allt Frank!
Hem och byta om, upp till poolen och sola, och nu sitter jag här och ska snart göra mig i ordning för kvällens avskedsfest. Toppen härligt men börjar Jade gråta börjar jag med. Hon gråter hela tiden för att hon ska åka hem. Men men.. Så blir det i alla fall. Vi ses snart kära Sverige! Och vad ni än gör mina kära vänner (ja, för släktingarna lyssnar inte haha), fråga inte tusen frågor, låt det vara som vanligt! Som innan jag åkte! Jag kommer förmodligen berätta massor ändå :)
Och den konstigaste känslan jag haft på flera månader drog sig in i mitt hjärta idag efter att ha läst något jag inte borde ha läst. Efter att ha känt närvaron av någon som är närmre än jag tror. Och efter att ha läst ord som inte längre är riktade till mig. Jag tror det kanske kallas sorg, men jag kan inte riktigt definera det. Men ingenting kan jämföras med känslan jag får när jag ser bilderna och skrattar inombords, eller känslan jag får när jag tänker på att snart, snart, får jag träffa honom igen. Och känna den vackraste känslan i världen.
Newport Beach
Six Flags Magic Mountain
Bilder kommer nog imorgon eller nått, jag måste sova så jag slipper känna smärtan i halsen, ryggen och nacken. God natt!
I left my heart in San Francisco
Jag har inga ord att beskriva San Francisco med. Det är helt enkelt underbart. Efter fem minuter älskade jag det. Det är som en blandning mellan London och Stockholm, så no wonders :) Det var kallt som satan, mellan 16 och 18 grader, för nej, det är inte soligt i hela Kalifornien, bara södra delen som är öken! (Ja, Los Angeles är byggt i öknen) San Francisco är uppenbarligen känd för sin dimma, vilket jag inte visste men har fått reda på nu. Och den kan vara så låg att det känns som regn. (Vilket är underbart, har inte känt regn på fem veckor!) Men det är lite trist också, bilderna blir inte bra, du ser inte hela Golden Gate Bridge och du ser absolut ingenting från Twin Peaks som är den högsta punkten i San Francisco. Så det var lite trist. Men det gör ingenting. Jag älskar San Francisco. Jag tänker flytta dit.
Vi har upplevt så mycket. Trevliga människor, dåliga stadsdelar (och så menar jag inte som Jordbro eller Rinkeby, jag menar fem steg värre), Golden Gate Bridge, Golden Gate Park, Twin Peaks, Union Square, den högsta byggnaden i San Francisco, Sausalito, färja, Fishermans Wharf, Pier 39, en böjd rulltrappa, sett Alcatraz (men inte gått turen för man måste köpa biljetter 6 månader i förväg), shopping, gospel, åkt Cable Car, sett Lomard Street, Ghirardelli och San Francisco skyline. Helt fantastiskt, det var värt varenda öre.
Ni får några bilder, sen ska jag sova!
Random Pictures, på mig och Svenja i San Francisco.
(Och på Abercrombie & Fitch, som är den bästa affären i USA, och luktar SÅ gott!!)
Va te faire foutre!
Toalett-problemet i Joannas lägenhet är även löst efter 48 timmar sanering. Fy fan, den fick flipp och bara sprutade som en jävla fontän, det blev swimmingpool i deras lägenhet, och det var vått ända in i köket och garderoben och in i grannens lägenhet. Och det var kaos, vi fick inte tag på hyresvärden eller nånting. Herregud. Men allt gick bra, det var bara sjukt roligt. Förutom för Joanna då..
Vi har varit i Santa Barbara också. Vackraste stället i USA. Jag har inga tvivel om att jag borde åkt dit istället. Där hade jag stortrivts. LA är för stort, jag har för fan knappt varit i LA ens en gång, och det är sjukt svårt att ta sig runt utan bil. Inte konstigt att dom har sån jävla trafik trots sju filer, de måste ta bilen! Santa Barbara var i alla fall underbart, vackert och som en liten småstad och alla husen är fantastiska. Gorgeous, som ja vill uttrycka det, ALLA hus. Dom är inte sjabbiga och så som här i LA och Westwood, dom är jättefina, och till samma pris typ. Sen åkte vi förbi Lucys gamla värdfamilj också, jag förstår varför hon trivdes så bra! Dom var helt underbara! Vi var där typ två timmar och blev bjudna på vin, kex och ost. Och vi pratade om allt möjligt det var jätte trevligt.
Vid den här tidpunkten har man vant sig vid att veckorna går fort, men nu börjar dom sakta ner och det känns som en evighet innan jag är hemma igen. Men det är med blandade känslor jag har hemlängtan, för jag kommer sakna det här som fan. Och Joanna åker på lördag, jag åker iväg till San Fransisco imorgon så idag är sista dagen jag ser henne. Känns ganska trist, men vi hade en mysig tjejdag med pedikyr och skit idag som jag bjöd på så det var ju mysigt.
Tjat, tjat, tjat om håret, ni får väl ge er till tåls och se när jag kommer hem! Haha.
Smarta Nathalie
Ikväll ska jag dricka öl med 417 eller nått. Jag är ledsen att det aldrig blir några långa inlägg nu, men jag orkar inte dessutom har jag för långa naglar för att skriva..
Hoppas ni har det sjukt bra hemma, en och en halv vecka, sen kommer jag hem!
This is not funny!!
Eftersom detta ar en fransk dator blir jag helt tokigt pa hur bokstaverna sitter, INGENTING sitter dar det ska, INGET!! Det ar sjukt svart... Du maste till och med halla ner shift for att gora en jalva punkt.. Sa idag tar det mig hundra ar att skriva och jag ursaktar stavfel och skit..
Eftersom jag inte orkar skriva pa den har datorn orkar jag heller inte beratta just nu vad som hant i helgen, men arligt talat har det varit ganska handelserikt och ratt kul.. En utflykt till Santa Barbara som ar den vackraste platsen i USA bland annat. Men ocksa en swimmingpool inomhus, med foljd av 48 timmars sanering de narmaste dagarna sa vi har fyra extra pers i var lagenhet for att dom inte kan sova hemma, haha!
Jaja, fran och med imorgon gar jag pa UCLA, ha det bra allihop tills jag far mitt fucking internet tillbaka!!
En famn för mig.
Finns ingenting att göra, jag har sovit hela dan.
För mycket tid att tänka på allt jag ser hos dig.
Jag vet att det går över men det är riktigt svårt för mig.
Här finns så mycket vackert som jag inte kan se
Jag drar mig sakta undan och solen följer med
Jag vet vad jag behöver och jag stannar där jag är.
Det kanske vore bättre, om bara du var här.
Har du en famn för mig?
Var du än befinner dig, har du en famn för mig?
Jag tror att jag har valt nått som inte gör dig väl.
Och om du inte saknar mig så har du dina skäl.
Men älskling flyg till mig jag vill att du ska se.
Att jag klarade idag och jag tackar dig för det.
Jag saknar dig inte längre. Jag känner inte dina hjärtslag. Jag hör dig inte andas. Jag känner inte din beröring. Jag minns inte hur du kysser, jag minns inte din röst. Jag minns inte värmen, inte ilskan, inte lekarna. Det enda jag minns är dina ord, men jag känner inga känslor när jag tänker på dom. Jag minns inte hur du känns.
Jag minns inte hur det känns när du tar över min kropp och jag är bara din. Jag minns inte hur du ser på mig, jag minns inte din ögonfärg. Ditt leende bleknar bort tillsammans med dina fräknar. Jag minns inte hur du går, eller tryggheten du gav mig.
Jag minns inte vem du är. (Men om jag tänker efter så har jag förresten aldrig vetat det.) Och jag minns inte vad du gör. Jag minns inte ditt telefonnummer, och jag minns inte ditt efternamn. Jag kommer inte ihåg din födelsedag, eller hur många syskon du har. Jag minns inte vad du gick för gymnasielinje eller vad du sagt om alla utekvällar.
Jag minns ingenting.
Det är som om du helt plötsligt bara har försvunnit ur mitt medvetande, som om du aldrig funnits där, som om jag faktiskt aldrig mött dig. Men det är nog det bästa ändå. Jag trodde så mycket om dig som aldrig kommer visa sig vara sant. Du kommer aldrig bli den människan.
Jag minns inte dig, jag tror inte du minns mig heller. Så vad har vi egentligen förlorat?
Party
Ikväll började vi festen hos mig. Tills vi fick klagomål, som vi tydligen fått de två senaste dagarna också vilket är konstig eftersom jag inte ens har varit hemma. Jag blir förbannad, det är dom jävla utlänningarna på andra sidan som klagar hela tiden för att dom hatar mig at någon anledning jag inte ens kan förstå. Så jävla irriterande. Jaja, så då flyttade vi upp till 417 och fortsatte festen. Det var riktigt trevligt och jag är full för en gångs skull i detta land. Inte för att det är direkt det viktigaste, ville bara påpeka det. Det var jag, Juan, Carlos, Matt, Tomo, Take, Joanna, Lucy, Vasi, Alexander och två ryska tjejer. I loved it.
Festen började btw med att Matt, Tomo och Take kom med en hel jävla kundvagn med alkohol, chips, donuts och bakelser, den är tom på nedanstående bild, men det är för att dom burit in allt redan, haha, puckon!
Så nu ska jag sova, eftersom jag sovit dåligt denna vecka. Och sova så länge det bara går. Underbart!
Surrounded by a million people but I still feel alone.
Too sad to speak.
Jag blir så trött på allting ibland. Den enda jag verkligen kan vara med är Lucy, för hon har inte heller någon att prata med. Om inte Svenja är med såklart, för då pratar dom ju tyska, men det är bara för att Svenja inte förstår så Lucy måste översätta. Och jag är ju glad för Svenjas skull att hon faktiskt har någon att prata med som förstår henne och som hon förstår eftersom hon är så dålig på engelska. Det är helt annorlunda med Jade, Joanna, Rosio och alla andra. Vasi är så duktig, han kom hit för två veckor sedan och kunde inte ett ord engelska, och han har ingen att prata ryska med så han har lärt sig jättemycket, och han förstår vad vi säger och gör sitt allra bästa.
Jag är så trött på det här nu. Trött på att be folk prata engelska. Dom borde veta hur det känns! Särskilt Jade som gick omkring med sina två förra ryska rumskamrater och bad dom prata engelska var femte sekund.
Nej jag orkar inte. God natt.
Okay, so now I'm gonna tell you something really cool.
Ikväll har jag umgåtts med Matt och Tomo, vi har lyssnat på musik, kollat youtube filmer (Youtube är min nya bästa vän) och spelat kort. Mycket trevligt, imorgon kommer Matt med en flaska vin och vi ska lyssna på musik hela kvällen och bara ha det trevligt eftersom vi delar samma intresse i musik.
Rekommenderar er som har Facebook att joina en grupp som heter "yes, i'm from sweden, but not from fucking switzerland!?" Otroligt bra initiativ, tack! Har inget emot swiss people, men jag är sjukt stolt över att vara svensk!
Detta inlägg kommer innehålla massa massa bilder. Från Rodeo Drive (vilket är min favoritgata för där har jag inte råd att shoppa), från kändisarnas hus och lite random picks. Det kan ta ett tag att ladda sidan, men vänta till den är helt färdig annars måste du göra om det för att kunna klicka och se bilderna, men ha tålamod! Det är värt det! Enjoy.
Stjärnornas Hus
(vem det tillhör står UNDER bilden!)
(t.v. Will Ferrell) (t.h. Lauren Conrad från the Hills)
(t.v. Orlando Bloom) (t.h. Lindsay Lohan, Matthew Perry & Madonna)
(t.v. Tom Cuirse & Katie Holmes) (t.h. Dr Phil)
(t.v. Ben Affleck & Jennifer Garner) (t.h. Ben Stiller)
(t.v. Sean Connery) (t.h. Will Smith)
(t.v. Anthony Hopkins) (t.h. Michael Douglas & Catherine Zeta Jones)
(t.v. Cameron Diaz) (t.h. Marilyn Monroes första hus)
(t.v. Ella Fitzgerald) (t.h. Sylvester Stallone)
Bilder från där Pretty Woman spelades in. Affären där hon blir avvisad, hotellet, och brandstegen i slutet.
Utanför The Chinese Theatre och några fler stjärnor
Random Picks
1. Jag och Svenja. 2. Jag. 3. Min nya rumskamrat Jade och Joanna.
4. Rosio, tjejen som älskar mig, haha! 5 & 6. Min svullna underläpp.
Bara för Jonna som älskar The Hills! (som jag)
LCs hus, LCs bil och en restaurang du förmodligen känner igen.
Och så bara en uppdatering om skolan. Min lärare ger mig numera uppgifter att göra medan de andra gör sina olika saker i böckerna. Jag får göra sjukt mycket presentationer (som jag aldrig får presentera) och jag får vara vikare och hjälpa folk när hon går iväg en stund. Mina klasskamrater frågar varför, och hon svarar "This girl is too advanced to be in this class, but there's no higher level. I can't even tell you how advanced she is!" Så jag får typ göra vad jag vill, och jag slipper grammatiken!!! Hon är den bästa läraren ever. Hon ska till och med ta med oss och ta flyglektioner. FLYGLEKTIONER!!! Det är helt sjukt. Vår klass flyttar även till UCLA nästa vecka, för de måste ha vårt klassrum till något annat, och jag är så sjuuuukt glad över det! Jag ska få gå på UCLA!!! (Nåväl, jag ska i alla fall få ha lektioner på UCLA!) Underbart. Nu är det verkligen sovdags, har sovit alldeles för lite dessa fyra dagar. Jag hoppas ni där hemma har det bra, och jag har köpt ett telefonkort så jag kan ringa från min hemtelefon hem till er. Så vi hörs av snarast!
Do you feel the rhythm?
Jag måste göra något åt mitt förskräckliga hår, det är så vidrigt just nu, vill fan inte gå ut. Om ni undrar så har jag bränt hårbotten och nu flagar jag något förskräckligt så det ser bara hemskt, hemskt, hemskt ut! Nu ska jag sova, är avslappnad och trött så ska försöka få mig lite välbehvlig sömn, utan tårar. Bok, Buffe och en säng, kan det bli bättre? God natt.
But I didn't stop 'cause you were walking the opposite way
I guess I could have shouted out your name
But even if it was you, I don't know what I would say
Or was that you?
Looked just like you...
Strange things my imagination might do
I take a breath to reflect on what we've been through
Or am I just going crazy cause i miss you?
KUL!
Men jag har pratat med Ulle, vilket fick mig att må lite bättre även om jag grät. Jag har också pratat med JJ på skolan och får byta till Advanced morgonklass imorgon även fast den är full, så jag får gå med Matt eftersom han klarade uppgraderingstestet. Jag har varit med Rosio och Jade, jag har köpt ett telefonkort som gör att jag kan ringa hem från min telefon, och jag har pratat med Nohemi om min förfärligt äckliga levnadssituation. Vi kör på snabblösningen, att ge mig en rumskamrat, tills det blir bättre. Så Jade ska få flytta in hos mig, vilket hon skulle gjort redan från början men allting blev fel. Så det blir nog bra. Har även snackat med Matt i två timmar idag vilket fick mig att må mycket bättre, han har sagt att han ska komma över på kvällarna och hålla mig sällskap. "I don't want you to be lonely!" Söta Matt.. Sen har jag pratat med Javier också, det fick mig att le. Så idag känns allt bra, hittills, förutom att jag brutit handen.
Ska kolla på killarnas fotbollsmatch nu. Bye.
Vem kallar du vän?
Sådär kommer min bok börja. Fantastiskt vilken skrivartalang man får (inte) när man gråtit en timme i sträck och nu är rent utav förbannad och ännu mer ledsen. Jag vill lägga mig ner och dö. Det här stället gör mig självmordsbenägen. Inte finns det en jävel som vill lyssna heller. Jag vill åka hem nu, alternativt spärra in mig på rummet dessa tre jävla veckor och sova så jag får komma hem någon gång. Jag är så jävla trött på den här skiten nu, den här skiten kan jag leva i hemma och där är jag i alla fall van vid att hantera det, här kan jag inte göra ett skit, jag är bara lamslagen. Jag är så trött på att vara den som alltid finns till hands när andra behöver en, men att inte vara ett dugg jävla viktig. Jag är så jävla trött på att bli ignorerad gång på gång på jävla helvetes fucking gång! Fan jävla skit!
Att vara den personen gör mig ibland mer angelägen om att visa dom att jag inte är så jävla lätt att trampa på. Men det är så jävla svårt att vara stark när man står ensam mot hela jävla världen. För varenda människa tycker sådär om mig, varenda jävla människa jag träffar stoppar mig i det facket. Jag är så jävla trött på det, när ska det ta slut?
Om jag lärt mig något av den här resan, är det att det aldrig kommer ta slut. Aldrig. Så jag tycker egentligen inte att valet är så jävla svårt om man får välja mellan att leva med det hela sitt liv, eller att ta livet av sig och slippa det nu. Det har liksom gått 20 år, hur ska man orka ens ett till när varje dag är en kamp för att övertyga sig själv om att det inte är en själv det är fel på och en kamp för att leva med ett självförtroende som ligger på botten?
Fy fan.
Nej jag orkar fan inte med den här skiten längre. Jag bryr mig inte. Gör vad ni vill, i don't care. Det var vad jag sa också "i don't care, whatever" och sen smällde jag igen dörren. Jävla jävla skit helvete, jag hatar det här. Jag hatar det, väx upp för fan, visa lite respekt för dina vänner! Det där är fan inte okej, särskilt inte när man vet om hur det ligger till. Just nu vill jag bara hem till Sverige, Stockholm, sätta mig i en spindelfull bil och köra ut till Berga, Muskö, whereever. Skit, skit, skit.
Jag vill hem nu. Hem till... Hem till ingenting egentligen.. Men hem till det.. Det som är ingenting.. Men det som ändå gör mig trygg och lycklig.. Fan också...
and then I'm back to you.
Inget festa.
Ikväll blir det festa!
Ha det bra!