Idag på orientation fick jag träffa mina klasskamrater och så. Vi är ganska många, men vi ska delas upp i mycket mindre grupper eftersom vi läser olika nivåer och olika kurser. Vi har flest turkar i klassen, dom är också jobbigast. Skriker och gormar på turkiska och är bara allmänt omogna och jobbiga. Som om dom går i sjuan liksom. Väx upp. Är glad att jag inte kommer få någon av dom i min klass.

Har en ny vän från Frankrike, som ska lära mig franska, haha, men jag lär inte se så mycket av henne heller eftersom hon går GE och jag går VE. Men vi har i alla fall raster samtidigt.

Min nya bästa vän heter btw *trumvirvel* Christoffer! (dramatiskt dam dam dam) Och han kommer från *trumvirvel* Skåne! (dramatiskt dam dam dam). Haha hur mycket ska jag behöva ta? Jag orkar inte lyssna på hans skånska den månaden han är här. Men vi kommer nog inte prata så mycket, vet inte vilken klass han hamnar i men vet att han går VE som jag. Det kändes faktiskt konstigt att prata på svenska trots att jag bara varit här i två dagar. Men det kan vara skönt ibland att komma ihåg att man kan, haha!

Vi gjorde hur som helst placement tests idag och träffade alla lärarna. Han som är huvudansvarig heter Andy och är hur skön som helst, det är även allt-i-allo killen som jag glömt var han heter. Dom skämtar till allting och är allmänt glada. Jag blir asglad när jag ser dom. Sen självklart fick vi tillbaka resultaten på testen i slutet av orientation för att få reda på vilken klass vi hamnat i. Det var inte med flying colors jag klarade det men jag kom i VE advanced, som vanligt. (Det finns fyra eller fem olika nivåer. Advanced är såklart den högsta) Det sätter ju högre press på en, men det är rättvist i alla fall. Jag skulle inte trivas i en lägre grupp.

Nu ska jag kila upp till poolen på taket och läsa. Bye for now.