Idag har jag träffat Suss. Sussie, Sushi, Suspen, kalla henne vad du vill. Kärt barn har många namn. Det var väldigt trevligt att se henne efter så många år. Vi borde aldrig glidit isär, men livet tog oss åt olika håll. Sånt händer.

Jag har också sett världens sämsta film. Den kändes som tio timmar lång. Det är precis såna värdelösa filmer som gör att jag inte ser svenska filmer alls. Jag hatar svenska filmer. De suger. Och skådespelarna suger fem gånger så mycket. Jag blir matt.

Det är dags att lämna dagen bakom sig och sova för att imorgon kliva upp till en ny dag på jobbet. En enda dag, det ska väl till och med jag kanske klara av. Och tiden knallar fortfarande på och jag hör inte ett ljud förutom det ständiga tjutet i mitt eget huvud. Jag blir förbannad snart. God natt.