Det känns stort. Större än vad det kanske borde. Men stort.

Jag har just spenderat ca två fina timmar med M i Nynäshamn. Jag trodde aldrig jag skulle kunna bli såhär igen, såhär flygande liksom. Jag hatar att jag åker till USA om två veckor, jag hatar det. Fy fan vilken dålig timing allting fick, och jag skyller på C. Det kanske är dumt, haha, men jag måste skylla på någon och det var han som startade allting.
När jag hade släppt av M och skulle åka hem ringde jag Erik. Då lärde jag mig att ryktet sprider sig snabbare än vinden för halva Berga hade redan hört talas om att jag hade varit med honom idag och vad vi hade gjort. Det var ju kul, jag bryr mig inte, dom kan retas, men jag gillar verkligen honom..

Nu ska jag åka iväg och köpa champinjoner så jag kan laga mat, eftersom det uppenbarligen inte blir någon mat om jag inte lagar den. Ikväll blir det utgång med Eric, Toxic för sista gången.
Vi ses i dimman.

Don't forget to remember me.