At least you placed your bet.
Datum; 2008-05-10 Tid; 10:35:41
Idag är ingen bra dag. Den är riktigt jävla dålig faktiskt. Jag vet inte varför det är bara som om min kropp och mitt sinne bestämmer sig för, sekunden jag vaknar, om jag ska må bra eller dåligt idag. Och idag är en dålig dag.
Jag har varit vaken i 25 minuter och jag har redan hunnit med ett känslomässigt drama. Godmorgon!
Igår hade jag grillkväll och det var trevligt men det var synd att alla drog så tidigt. Men jag förstår. Sofie stannade kvar och vi satt och pratade lite men jag var mest trött, så kände mig ganska osocial. Vilken var jättedumt för det var riktigt mysigt ute på altanen med mysbelysning och soft musik. Men men. Får bli någon mer dag.
Idag känns det hopplöst att lyckas fördriva tiden. Jag vill sova så jag slipper. Jag vill inte vara hemma och jag vill inte gå någonstans och inte en chans i helvete att jag flyttar mig ur mitt rum för då bryter helvetet löst. Ibland saknar jag gamla tider, för det fanns alltid någon som förstod och som lugnade och tröstade. För mig är det pappa nu men det är inte samma sak. Jag vill inte ens gå ut i det otroligt fina vårvädret för jag orkar inte ta mig någonstans helt själv, och jag vill inte sitta ute på tomten för då måste jag frontas och det orkar jag inte heller. Ja, ärligt talat tycker jag lite synd om mig själv som inte har någon att ringa eller något att göra, men man kan kanske inte göra så mycket åt den saken. Det är som det är, tyvärr. När man har litat på någon och öppnat sig så mycket för någon och sen bara blir nedslagen, vill man liksom inte göra det igen, och dessutom är dom vänner man redan har svåra att öppna sig för lia mycket. Jag menar, Sofie och Jonna står mig jävligt nära och vi pratar om allt, men vi är på långa vägar inte nära den kontakt jag och C hade. För att ge ett exempel.
Men det är som det är och jag är inte ledsen för att jag är singel eller för att jag förlorat någon betydelsefull i mitt liv, eller någon av dom saker. I'm over it, även om det är synd, och för det mesta (om inte alltid) är jag nog bättre utan. Men jag är mest ledsen över att inte känna mig hemma någonstans. Home is where the heart is. Jag har nog sprungit bort mig lite. I alla fall idag.
Jag har varit vaken i 25 minuter och jag har redan hunnit med ett känslomässigt drama. Godmorgon!
Igår hade jag grillkväll och det var trevligt men det var synd att alla drog så tidigt. Men jag förstår. Sofie stannade kvar och vi satt och pratade lite men jag var mest trött, så kände mig ganska osocial. Vilken var jättedumt för det var riktigt mysigt ute på altanen med mysbelysning och soft musik. Men men. Får bli någon mer dag.
Idag känns det hopplöst att lyckas fördriva tiden. Jag vill sova så jag slipper. Jag vill inte vara hemma och jag vill inte gå någonstans och inte en chans i helvete att jag flyttar mig ur mitt rum för då bryter helvetet löst. Ibland saknar jag gamla tider, för det fanns alltid någon som förstod och som lugnade och tröstade. För mig är det pappa nu men det är inte samma sak. Jag vill inte ens gå ut i det otroligt fina vårvädret för jag orkar inte ta mig någonstans helt själv, och jag vill inte sitta ute på tomten för då måste jag frontas och det orkar jag inte heller. Ja, ärligt talat tycker jag lite synd om mig själv som inte har någon att ringa eller något att göra, men man kan kanske inte göra så mycket åt den saken. Det är som det är, tyvärr. När man har litat på någon och öppnat sig så mycket för någon och sen bara blir nedslagen, vill man liksom inte göra det igen, och dessutom är dom vänner man redan har svåra att öppna sig för lia mycket. Jag menar, Sofie och Jonna står mig jävligt nära och vi pratar om allt, men vi är på långa vägar inte nära den kontakt jag och C hade. För att ge ett exempel.
Men det är som det är och jag är inte ledsen för att jag är singel eller för att jag förlorat någon betydelsefull i mitt liv, eller någon av dom saker. I'm over it, även om det är synd, och för det mesta (om inte alltid) är jag nog bättre utan. Men jag är mest ledsen över att inte känna mig hemma någonstans. Home is where the heart is. Jag har nog sprungit bort mig lite. I alla fall idag.
Fight hard while you're getting by.
Let heaven open up your arms, reach for the sky.
Let heaven open up your arms, reach for the sky.
Kommentarer