Jag vet inte längre hur det känns. Jag minns inte längre hur du ser ut. Jag ser på bilderna, men jag är tom. Jag försöker komma ihåg hur det såg ut när du stod framför mig eller låg brevid mig, men det är tomt. Försöker komma ihåg hur det känns att kyssa dig (eller att kyssa någon för den delen), men det är tomt. Helt tomt.

Det är en konstig känsla.. Och jag vet inte om jag ska vara lycklig för det eller ledsen. Men jag får väl fortsätta bara vara. Fortsätta jobba med att vara glad och lycklig för att må bra är något man måste jobba med hela tiden. Jag är ganska arg egentligen, förbannad blir jag när jag tänker på allt, för det är allt ajg har kvar, allt jag minns, smärtan. För den är fortfarande färsk..