Känna vadå?

Datum; 2007-10-31 Tid; 15:01:47
Jag vet inte vad jag ska känna. Vad jag ska tänka. Vad jag ska göra.. Jag kan inte göra någonting och det gör mig oroligt, ledsen, galen.. Jag skulle vilja.. Så mycket.. Fan, jag kan inte ens sortera vad jag känner. Det är bara helt värdelöst allting. Jag känner mig helt värdelös.

Säg inte att du är ett svin. Ha inte dåligt samvete. Varför har du dåligt samvete om det är det här du vill? Varför är det så jobbigt? Kan du snälla, bara berätta för mig vad det är? Hur det känns? Hur du mår? Varför?
Jag önskar jag kunde göra mer, önskar jag kunde göra NÅGOT, men det går ju inte. Jag får ju inte. Du tillåter mig inte. Varför får du dåligt samvete för att jag gråter? Ha inte dåligt samvete, jag vill ju att du ska trösta mig. Den enda som kan hjälpa mig, trösta mig, i en sån här situation, det är du. Och dig får jag inte vara med, inte ens prata med. Fan, jag älskar ju dig. Du älskar väl mig? Varför blev det såhär? Vi är värda så mycket mer du och jag.

Jag önskar att jag kunde göra något åt våra problem. Men det går inte och nu verkar det vara för sent. Jag vet att vi bråkat om samma sak de senaste månaderna, och du har rätt, jag kommer aldrig kunna acceptera det. Men du kan i alla fall göra något åt saken. Jag har så mycket att säga till dig om allt det här som jag inte vill skriva här. Men jag tror och hoppas att vi kan lösa det här. Jag tror att det kan ordna sig bara du ger det en chans. Bara du ger oss en chans att prata ut om det här, en gång för alla.
Allt jag vill är att du bryr dig. Att du bjuder in mig i ditt liv och inte håller mig på utsidan. Inte håller mig i hörnet. Jag känner mig så jävla utanför och utlämnad. Känner mig så jävla oviktig för dig, och du måste ju försöka förstå hur jävla jobbigt det känns att vara oviktig för någon man älskar. Snälla förstå, låt mig få säga mitt. Jag låter dig få säga ditt. Kan vi inte bara försöka komma fram till något? Även om vi misslyckas har vi ju försökt.. Och då behöver inte du ha dåligt samvete, och jag behöver inte gå omkring och undra.
Snälla ge oss en chans. Det är väl det minsta du kan göra?

Ge oss en chans Christoffer..

Kommentarer
Namn: sandra

Jag hoppas verkligen att ni löser det, vad det än är som är ett hinder. För mig gick det inte att fixa och jag fick ingen chans. Jag vet hur det känns. Jag är fortfarande kvar, faktiskt. Är det nått så bara hör av dig, 0704 200907 isf. Pusspuss gumman. Tänker på dig!!

2007-10-31 @ 23:08:56

Lämna din åsikt:

Namn:
Den magiska boxen minns dig!

E-mail: (publiceras ej)


Hemsida/Blogg:


Kommentar:




DAGAR KVAR
TILL JORDANIEN