Yeah. Let's talk about this. The things you do for the one you love.
Man gör sånt för den man älskar, man ställer upp.
Och jag vill inte orsaka några problem och jag vill inte bråka och vill inte såra någon eller bara göra så att allt exploderar. (Som jag förmodligen redan har gjort och jag är ledsen för det). Men hur blir det nu då? Jag är så himla ledsen just nu och som jag redan har sagt, det här är något jag inte kommer kunna förlåta. Jag älskar dig, vill vara med dig, och jag har lovat att bära oss tills du återfår tron och det tänker jag göra också. Men jag kan inte leva på att bara ge och acceptera hela tiden. Det krävs mer än så och det krävs inte bara att jag gör förändringar, det krävs att du respekterar mig. Det är allt jag ber om, lite respekt. Är det för mycket från den älskade person man är tillsammans med?

Pappa frågade mig en fråga i morse, vem som var min bästa vän. Utan tvekan tänkte jag på dig. Han frågade vem som var din bästa vän. Jag svarade Anzo. Han sa; "Varför fortsätter ni då plåga varandra? Den man är tillsammans med ska vara ens bästa vän. Den man delar sitt liv med"
Jag är varken din bästa vän eller den du delar ditt liv med. Jag finns bara med någonstans på hörnet. Och jag undrar om du vet hur det känns? Jag tror du vet det, men jag är inte säker.

Jag hoppas absolut inte på dig, vill inte få dig att må dåligt. Jag vill bara få dig att förstå.

You've not always been the best man or friend for me, but my love remains true.
And I don't know why. I always seem to give you another try.