Efter gårdagen mår jag skit. Skit, skit, skit.. Sov inte ens blund i natt för jag kunde inte stänga ögonen, och även med ögonen öppna fick jag flashbacks och såg allt i respris. Om, och om, och om igen.. Jag förstår inte själv vad jag håller på med längre. Så snälla fråga inte..
Det blir bara värre och värre, igår blev det värst. Och jag förstår inte hur jag står ut, hur jag kan blunda så för det faktum att jag bara mår sämre och sämre.. Att jag bara vill sova, för alltid..
Nej, jag förstår inte själv varför jag blundar, blundar så hårt, struntar i allt, och fortfarande slåss, kämpar.. Men jag gör det.. Jag fortsätter för jag kan inte ge upp nu.. Kanske ger han mig tecken, kanske är det bara massa skit han håller på med för att jag ska sluta älska honom.. Om det är det fungerar det inte alls, jag blir bara ledsen och sårad istället, för nu har han krossat mitt hjärta minst fyra gånger de senaste fem veckorna.. Det gör ont.. Och igår var värst av dem alla.. Jag glömmer aldrig den bilden..

I think we need to talk, sort things out. För det här håller inte, varken vi eller vänskap eller nånting, inget av det håller och vi kan inte ha det såhär.
Jag älskar dig.. Jaa, fortfarande...