Som när regnet inte rör dig, som om månens ljus förför dig och man helst vill vara två. Ja det är då som tiden stannar för en stund. Jag känner att jag lever, allting som jag ser är bara just nu. Och i vinternattens rus vill jag stanna kvar med dig, det är så att du får mig sväva högt i det blå.

Som en eld som aldrig falnar som en vind som aldrig svalnar, när skymningen smyger på. Jag vill känna hur du andas och det är nu som tiden stannar för en stund.

Här blir jag kvar, en natt blir till dag. Känner du, känner du som jag?