Den här gången känner jag verkligen så. "Vi blev tomma ord".. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Vet inte vad jag känner, jag känner ingenting. Det känns så konstigt att säga så, så konstigt att känna så. Det har aldrig känts så förut när det har blivit såhär och tagit slut liksom. Vad blev vi av?
Det känns så konstigt. Jag vill nog inte säga farväl men just nu känner jag mig så likgiltig inför det här.
Jag vet inte längre, jag ska sova på saken, och se hur jag känner imorgon.

En känsla av ingenting, ändå av något jag känner igen. Något jag känt alla dessa år. Jag vet inte vad jag ska göra med det här längre för varje gång har vi samma bråk och vi kommer aldrig någonstans. Vi kommer aldrig ifrån det här, det löser sig aldrig. I feel like it's too late to apologize.. Eller så känner jag bara att det inte är värt det längre, we keep having the same old fight over and over again.

Du måste ju förstå hur jag känner det. För jag har sagt det igen och igen. Det räcker inte med ord längre, det måste hända något. Bevisa att jag är värd något, för just nu verkar det verkligen inte så. Just nu verkar det inte som att vi varit tillsammans i tio månader, utan snarare att detta var en flört som är skitsamma om det går åt skogen. Jag känner mig så totalt värdelös i dina ögon..

Tomhet. En känsla av ingenting. Jag ska sova på saken och se hur det känns imorgon. Maybe it's too soon to tell. Or maybe this is it...