Jag tar lätt folk för givet.
Något jag vet är ett fel och misstag.
Men misstag gör man i livet.
Och jag kanske lär mig någon dag.
Det är svårt att ändra sig,
att ändra beteende och känslor.
Men jag är ledsen om jag sårar dig.
Jag faller om du går.

Jag vet att det är svårt att tro mig.
Men jag försöker ändå.
Vill säga att jag älskar dig.
Och det kan ingen ändra på.


Nostalgi. Det är lätt att tänka tillbaka, det är svårare att vara underbar. Jag kan inte hjälpa det, jag är sån här. Jag har ett förflutet, precis som alla andra, och jag önskar att du kan få vara min framtid. Can you handle all the baggage that I'm carrying?

Alla har det svårt ibland, och alla har bättre eller sämre dagar. Jag vet att jag har bättre eller sämre veckor, till och med månader. Kan du ta det? Det är egentligen frågan. Ingenting har med dig att göra, för allting beror på mig, mitt förflutna, mina känslor och helt enkelt den jag är. Jag har inga ursäkter, men jag kan inte ändra på mig, även om jag försöker. Jag vill vara en bra och underbar flickvän men jag klarar inte alltid det. Klarar du det?

Jag försöker, jag vill klara det. Man måste tro. Om man inte tror så kommer man ingenstans längre. Och hoppet sägs ju vara det sista som lämnar människan, så också tron. Jag vet att jag inte är den du trodde jag var, jag vet att du till och med kanske är besviken. Det är upp till dig att bestämma om du är av eller på, om du vill stanna.. Eller gå..

Jag har gjort mycket, det har hänt mycket i mitt liv. Det finns inte en chans att jag kan förklara allt för du skulle ändå inte förstå eller hänga med. Dessutom skulle jag ändå bara bli längre och längre ifrån den människa du trodde jag skulle vara, för även om du vill förstå, vill försöka, så kommer det inte bli så.

If you only knew the pain that makes me me.