Jag lever fortfarande. Det ar varmt och min hud gor ont. Jag ar inte brand for tillfallet men den protesterar och vill inte mer. Men vad ska man gora. Jag ar mer brun an vad jag nagonsin varit forut! Hehe..

Brasilien ar ett fantastiskt land. Det ar valdigt vackert och olikt nagonting man inte annars far se valdigt ofta. Jag ogillar att folk inte pratar engelska, inte ens ett ord. Maceió ar fint och det ar São Miguel ocksa. I São Miguel ligger strandhuset, det ligger inte precis vid stranden men vi tar bilen dit pa nagra minuter. De har en pool med dusch bredvid, en stor grasmatta, ett "poolkok". De har hangmattor overallt, typ sju sovrum, en husa som gor ALLT, och floden precis utanfor staketet. Det har AR semester. Battre an hotell.

I veckan har vi bott i Maceió hemma hos Julius mamma som bor vaningen ovanfor honom. Det ar riktigt fancy. Maceió ar som sagt en riktigt rik stad. Hela lagenheten ar inredd i vitt och det ar helt enkelt riktigt flott. Med husan blir det annu mer flott. Alla har hangmattor pa balkongerna ocksa.

Vi har spenderat dagarna med att strosa runt och njuta av allting. Forsoka ta in sa mycket man kan. Det ar svart att fatta vart man ar, jag forstar bara att det ar vackert och exotiskt, men jag kan inte riktigt kanna att jag ar i Brasilien. Jag vet inte hur jag ska forklara det... Vi har varit pa en sot marknad och vi har varit vid "the natural pools", typ en pool mitt i havet. Vi har ocksa varit pa en battur dar de stannade pa en liten liten o som sag ut som paradiset sjalvt.

Forresten sa skymtade jag ett litet gult kuvert gomt i min vaskan igar. Det var som att hitta guld. Vips sa hade jag 500 spann i reais. Och jag som levt som en fattig tiggare i tron om att jag inte hade pengar! Jag ar sa smart.. Sa nu kan jag branna lite pengar. Kopte en bikini for halften, toppenbra ;) Sa kan jag kanske kopa lite fler presenter ocksa.

De pressar i oss mat har, dygnet runt. De ater och ater och ater och jag har gatt upp minst fem kilo. Jag skams. Det ar hemskt! Inte forran nu borjar jag ma illa av all mat de pressar i oss. Men det ar atminstonde nastan uteslutande brasiliansk mat, vilket ar trevligt att testa eftersom man aldrig kommer fa det igen. Vissa saker ar jattegott, andra ar superackliga, och vissa saker vet man inte om man tycker om eller inte for det ar en smak sa annorlunda, nagot du inte ens kanner igen.

Hur som helst. Hoppas det regnar dar hemma i tva dagar till. Jag vill inte aka hem! Jag vill resa vidare! Paraguay, Peru, etc. etc. Men na, det blir hem och borja om all skit med att soka jobb. Jobb som jag inte far. Men inte tanka pa det nu inte! Tva dagar kvar i Brasilien! NJUT NJUT NJUT!

Hej hej!! Vadret i Brasilien ar supervarmt och man svettas som en gris. Jag har lyckats branna mig. Overallt. Typ. Det suger. Ondast gor det pa handerna. Ja men ja, ja. Vi chillar riktigt mycket. Knallar bara omkring och njuter av semestern, vadret och omgivningarna. Det ar riktigt vackert. Vi bor ju i en rik stad, bor i en riktigt fin lagenhet, men det ar klart det finns tiggare ocksa. Har varit pa en marknad ocksa, hittade nagra fina sma saker. Det ar valdigt, valdigt billigt har, men jag insag att jag inte hade sa mycket pengar som jag trodde. Nar jag raknade insag jag att jag har 20 reais per dag, det ar ca 80 kronor. Hmm.. Jag fattar ingenting.

Ja, ja. Jag lever i alla fall och jag har det harligt. Ibland samlas hela tjocka slakten pa ett stalle och alla pratar i mun pa varandra och da blir man helt snurrig. Men i ovrigt ar det bara jag och Lusi. Vi har det mys.

Att sitta pa en stenvagg ovanfor stranden och se sanden, palmerna och en avlagsen stad till ljudet av endast vagorna, det ar inte mycket som slar det! Jag njuter av min tid har, det ar helt otroligt att jag ar i Brasilien, jag vet inte om det har riktigt slagit mig an. Men det ar fantastiskt och vackert och exotiskt. Som taget ur en resekatalog! Pussar och kramar!

Jag ar i Maceio igen nu. Vi var bara i strandhuset i natt och under dagen och vi aker dit igen i helgen. Sa lange kommer vi bo hos Julius mamma som bor ovanfor honom, och det ar centralt och ett kvarter till stranden. Det ar fantastiskt. Idag har vi varit pa stranden och suttit och chillat vid poolen. Strandhuset ligger inte direkt vid stranden, det ligger vid en flod, men stranden ligger nara, och de har som sagt pool dar. Valdigt mysigt ar det och det ar alltid brasiliansk musik i bakgrunden.

Det slar mig inte riktigt att jag ar i Brasilien. Jag vill ha den dar WOW-kanslan. Den kanske kommer. Vi har suttit mycket i bilen idag ocksa. Akt runt och kollat pa lite utsikter, akt till bygget Julius och hans familj har (det ar ett miljondollars hus i typisk amerikansk stil, i ett omrade med grindar och ca 300 husplatser. De har gemensam pool, feststalle, fotbollsplan, ett eget litet samhalle helt enkelt. Och ¨rikt; For oss i Sverige kostar det inte alls mycket, men har ar det en hel del pengar.)

I alla fall. Jag maste kila nu, det har tar lang tid. Vi hors av sa smaningom! Jag lever och har det bra och alla ar trevliga (forutom att ulius mamma vagrar prata engelska med oss for hon insisterar pa att vi ska ¨lara oss portugisiska¨. Som om det kommer handa nar hon babblar pa!)

Hoppas ni har det fint! Pussar och kramar!

Lyckan jag kande nar vi flog in over London och jag sag Victoria, London Eye, Big Ben, Oxford och allt gar inte att beskriva. London, det ar dar jag ska vara! Mitt andra hem, min plats pa jorden. Om jag hade hunnit hade jag akt till Picadilly och bara fa sta dar nagra sekunder. London, mitt London!

Val av fran planet i London fick jag ta buss till en annan terminal. Ett javla virrvarr pa den dar terminalen som helt holl pa att byggas om. En starbucks kaffe och en Caramel Shortbread och ett rent helvete att hitta ut. En obekvam och valdigt avlagsen rokruta bakom ett horn, och sen in i vimlet igen. Sakerhetskontroll, gate, trakigt, lasa, ga pa planet. Gangplats, FAN! Fick byta med en angel till fonsterplats. Alla platser hade egen tv, massa filmer, serier, spel. Superbra nar man har 11 timmar flygning. Massa filmer som jag inte sett som The Proposal och Hangover sa jag sag dem bada tva. Jattegod mat var det ocksa! Pasta med sas, och sallad med mozarella tomat och gronsallad till. Passionsfruktmousse till efterratt. Mums!! En toppen glyresa forutom att det ar svart att sova sa obekvamt. Men bra flygbolag, god mat, trevlig personal, varma handdukar, de gick runt med godis till alla och massa sma saker. Fick frukost ocksa, god var den med.

Klev av i varldens mest oorganiserade land. Stod i en och en halv timme i immigration control. Hamtade vaskan ur en hog pa golvet. Och var tvungen att checka in vaskan igen, kon, med ca 15 pers framfor mig, tog en och en halv timme. Helt otroligt. Men fordriver tiden bra. Sedan tog jag planet till Maceio och Lusis plan var sent sa jag fick vanta en timme. Sen kommer hon och vi ater lite, Julius kommer och hamtar oss. Vi aker bil i en och en halv timme innan vi ar framme vid strandhuset som ar fantastiskt. Vi sitter och pratar lite vid poolen, ater annu mer mat. Ni kan inte fatta hur mycket de ater har!!! Det ar helt otroligt. De har tusenolika saker pa bordet, rakor, kyckling, kott, ris, cous cous, sallad, ALLT!

Sedan fick jag antligen sova. 42 timmar vaken tid gjorde mig till en zombie och jag satt bara och stirrade rakt fram. Antligen vila, antligen somn. Basta nagonsin...

Jag är nervös. Och när klockan ringde imorgon kände jag bara "NEEEEEEEEEJ!!!! Jag orkar inte åka 29 timmar!!!!". Jag är lite oinspirerad av att behöva åka hemifrån klockan tolv och släpa allt in till stan och åka flyg och vänta och flyga och vänta och flyga igen. Bläääääääääääääää! Men men! I sinom tid är jag framme.

Jag är trött och hungrig, och väskan gick igen, men det ser inte klokt ut! Den är väldigt tjock, haha. Handbagaget är i alla fall riktigt prydligt packat. Allting står uppradat som på en bokhylla och det håller sig så eftersom det är perfekt mängd så sidorna håller allt uppe. Toppen.

Jag har inte så mycket roligt att säga faktiskt. Tyvärr. Jag ska göra mat, önskar jag hade potatis, jag är så himla sugen på potatis. Tillsammans med den goda kycklingen. Jag kanske till och med får åka och köpa potatis. Så sugen är jag! Hej då allihopa! Vi ses om ett par dagar!

Klappat och klart. 2a oktober åker jag till Arlanda för att åka till Brasilien. Lusi och jag möts där och har en mysig semester, sedan bär det av hemåt igen den 13e oktober. Det kostade en mindre förmögenhet, och samvetet får sig självklart en liten smäll, men det kommer vara värt det. Nu åker vi.

Hàlsningar fràn vackra och vàrmeslagsheta Rom! Hade jag haft en stegràknare med mig hade den fàtt flipp efter hur mycket vi har gàtt idag! Och vi har sett typ allt ocksà. Pà kartan àr avstànden hemskt lànga och jag fàr òngest bara av att titta pà dom. Men i verkligheten àr avstànden ganska smà och det gàr ràtt fort att ta sig igenom Rom via fot. Ursàkta mina vackra svenska bokstàver, det àr allt jag kan àstadkomma.

Hoppas ni har det fint dàr hemma! Ni fàr se bilder sen, men mitt minneskort àr redan fullt, haha!

Om några timmar bär det av till Rom. Sist jag var i Italien var när jag var i Venedig och det var ungefär hundra år sen så det ska bli spännande. Vi är packade och klara och otroligt nog har jag och mamma lyckats dela på en väska. Systemkameran är också packad i den nya fina kameraväskan. Jag måste städa rummet och packa handväskan sedan är jag klar att åka. Vilka äventyr det har varit den här sommaren! Bott i Grekland, semester i skärgården, på Öland, i Rom. Vilken sommar! Jaja. Nu ska jag gå och fixa klart allting och så kan ni sitta här hemma och känna er avundsjuka på att från och med ca 20.00 ikväll ska jag och mamma äta massa god mat, äta massa äkta italiensk glass, shoppa och kolla på alla otroligt byggnader som Rom står för. Och ni kan få sitta och äta GB-glass och kolla på bilderna sen ;)

Hej då!